Skrota värderingsarbetet

Skrota värderingsarbetet

Vi behöver inte fler värdeord på väggen i receptionen

 

… på toalettdörren eller i våra scorecards. Orden i sig resulterar varken i gemensam förståelse eller individuell drivkraft. Deras innebörd varierar beroende på kontext och på genom vems glasögon man tittar.

En gemensam värdegrund anses av många vara viktigt i verksamhetssammanhang, och nära kopplat till etablerandet av en god företagskultur. Så kallade värderingsstyrda företag och organisationer påstås ofta vara mer framgångsrika och mer attraktiva för både medarbetare och kunder. För att identifiera dessa viktiga värderingar arbetar ledningsgrupp, styrelse och ägare ofta i nära samarbete med varumärkes-, kommunikations- eller managementkonsulter.

För att styra en verksamhet i produktiv riktning krävs tydliga intentioner, önskade tillstånd att sträva emot. Det är avgörande för att vi, individer och medarbetare, ska uppleva vårt arbete som meningsfullt. Förutom överenskomna intentioner krävs också tydliga ramsättningar för att vi ska veta vad som förväntas av oss och för att vi ska kunna samverka med varandra. Exempelvis avseende:

  • arbetstid
  • arbetsbeskrivning
  • ansvarsområden
  • budgetramar
  • policys
  • mötesramar
  • rapporteringsramar
  • feedback-ramar
  • och så vidare…

För att organisationen ska ha förutsättningar att fungera på bästa sätt behöver vi gemensam förståelse för vad de olika ramarna innebär. Vi behöver alltså stämma av och prata igenom de individuella förväntningar vi har på varandra utifrån våra olika roller inom verksamhetens sammanhang. Och vi behöver förståelse för varför, alltså mot bakgrund av de intentioner som ligger till grund för verksamheten. Sammantaget är detta grundbultar för att vi ska uppleva vårt arbete som meningsfullt.

Den viktiga kommunikation som behövs inom alla verksamheter för att tillsammans uppnå gemensam förståelse för intentioner och ramsättningar är, enligt min erfarenhet, nära obefintlig. Det är som om vi tror att förståelsen kommer av sig självt när man blir anställd. Eller som om förståelsen vore genetiskt nedärvd över generationer. I dess ställe får den anställde i bästa fall 3-4 värdeord förmedlade till sig via webbplatsen, en powerpoint-presentation eller en åldrad tryckt broschyr, som hen sedan förväntas ”leverera på”.

Beteendestyrning

Värdegrunden, värdeorden, värderingarna syftar till att påverka beteenden, exempelvis: Mod, Lojalitet, Respekt och eventuellt även genom formuleringar som ska åstadkomma önskvärt agerande inom respektive roll: Framåtlutad, Agil, Proaktiv. Avsikten är ofta att kunna mäta prestationer, jämföra anställda med varandra, kontrollera och följa upp över tid som KPI:er i scorecards och styrsystem.

Värderingar kopplat till erbjudanden, produkter och tjänster, sk. kärnvärden eller varumärkeslöften, brukar också vara vanligt förekommande inom verksamheter. Värdeord, såsom Naturlighet, Kvalitet, Säkerhet används som argument för kommunikationsunderlag. Förhoppningen är att genom budskapsformulering väcka kännedom och köplust hos kunder och konsumenter – och därigenom intäkterna.

Sammantaget vill vi tro att dessa värderingar bidrar till det vi kallar företagskultur. Vi sorterar in de viktiga värderingsorden i våra strategiska dokument under Mission, Vision, Värdegrund – och i våra marknadsplaner under Varumärkesbyggande, Kärnvärden och Produktlöften. Och vi förväntar oss att det ska fungera som beteendestyrning för såväl medarbetare som konsumenter.

Värderingar – ett fragment av vår verklighetsuppfattning

Var och en av oss har individuellt olika medvetna och omedvetna:

  • uppfattningar
  • attityder
  • förståelse
  • åsikter
  • tro
  • fördomar
  • antaganden
  • förväntningar
  • värderingar
  • och så vidare…

Dessa många exempel på vad som tillsammans samverkar och utgör vår betraktelsegrund kan sammanfattas i ett övergripande begrepp, en sk. metanym, presuppositioner. Det är ett sammansatt ord från latinet med innebörden: ”placerad under före” alltså något som, genom information till våra sinnen, finns på förhand integrerat. Oxford dictionaries förklarar så här: ”A thing tacitly assumed beforehand at the beginning of a line of argument or course of action.”

Våra presuppositioner fungerar som vägledning för oss i våra liv. De styr automatiskt våra tankar och vårt agerande och påverkar ramsättningen för hur vi som individer hanterar situationer – utan att vi behöver fundera över varför.

Vägledande eller vilseledande?

Presuppositionerna uppkommer, integreras och byts ut under vår levnadstid, speglade i relationer till vår familj, vänner, hälsa, utbildning, arbete, media, politik, vår kultur och historia osv. Över tid anpassas, förändras och utvecklas vi i relation till allt i vår omvärld, som i sin tur förändras och utvecklas. Denna – vår samlade livskompetens – styr våra överlevnadsstrategier och våra beteendemönster i olika situationer.

Vi filtrerar våra sinnesintryck genom vår alldeles unika uppsättning glasögon. Unika eftersom jag är jag och du är du. Vi betraktar allt genom geografiskt-kulturellt-socialt-ekonomiskt-politiskt-historiskt-sammanvävda och mångfacetterade linser. Och resultatet av filtreringen representerar inte på något sätt en sanning.

Det finns många goda anledningar att stanna upp då och då för att fundera över var våra presuppositioner egentligen kommer ifrån. Pröva att ställa dig själv frågor som:

  • Hur kommer det sig att jag har den här uppfattningen?
  • Är dessa åsikter mina egna, eller har jag anammat andra människors valda sanningar?
  • Baseras mina tankar på fördomar, kanske på grund av generalisering eller ovetskap?

Att i reflektion, gärna tillsammans med andra, vara villig att justera sina presuppositioner tillhör ett växande, lärande liv. Nyfikenhet, nya tankebanor och nya sätt att uppleva skapar nya möjligheter i tillvaron, och öppnar nya och spännande inre rum att undersöka.

Skrota värderingsarbetet

All mänsklig aktivitet kommunicerar. Och eftersom våra värderingar endast är en av många påverkansfaktorer på vårt beteende, så behövs något annat för att skapa gemensam drivkraft. Mot bakgrund av dagens komplexa verklighet behövs ny information för att kunna ta ut framtida riktning för produktivitet och möjliggörande av gynnsamma beteendemönster.

Kommunikation och relationell information skapar ett välkommet och nödvändigt tillskott av varm data som tillägg till den kalla data vi gärna samlar in. Tillsammans behöver vi justera våra presuppositioner genom gemensam systemisk förståelse. En förståelse som kan bli till engagemang för de intentioner som är avgörande för framtiden, och de viktiga ramsättningar som meningsfullt leder i gynnsam riktning.

Oavsett om vi väljer att kalla det värderingsstyrda verksamheter, eller inte… Ge upp de färdigförpackade värderingarna och det utarmande behovet av kontroll. Var modig och våga hysa energigivande tillit. Att våga ha tillit till sina medmänniskor är ett säkert sätt att få dem att ta eget ansvar och att hitta sin egen motivation. Många motiverade människor tillsammans blir till en gemensam kraft i samma riktning. Den kraft som uppkommer skapar enormt goda förutsättningar för individens egna motivation.

 

KÄLLOR:

Jorunn Sjøbakken och Truls Fleiner, pedagoger med flerdisciplinär utbildning och yrkeserfarenhet, har gjort ett utvecklingsarbete med systematisering och klassifikation av fackkunskap avseende kommunikations- och förändringsprocesser. Sjøbakken och Fleiner har därigenom utvecklat ett gemensamt och tvärdisciplinärt kunskapsområde – metadisciplinen Kommunikologi. Genom att tillgängliggöra en flexibel repertoar av nyckelredskap, istället för en repertoar av metoder, ges helt andra möjligheter i praxis att arbeta med förändrings- och utvecklingsprocesser. http://www.kommunikologi.no/kommunikologi.html

Nora Bateson, filmmakare, pedagog och ordförande i The International Bateson Institute: https://norabateson.wordpress.com/2016/01/02/practicality-in-complexity/

Peter Nilsson, kommunikolog: Skärp dig! Hur svårt kan det vara att förändra? Slå hål på de vanligaste myterna om kommunikation och förändring. ISBN: 978-91-637-0965-4, www.skarpdig.com

TOPP 3 – Förändringskompetens

TOPP 3 – Förändringskompetens

Att förstå följande är avgörande:

  • Allt är kommunikation
  • Vikten av information
  • Gemensamma intentioner

Change Agency – förändringsmandat för vem?

Det engelska ordet Agency definieras ungefär så här: ”En individs självständiga förmåga att handla utifrån egen vilja”. Alltså ett individuellt och högst personligt mandat för att möjliggöra lärande, förändring och utveckling. Det som behövs för att utverka sitt agency är en genuin önskan om ett nytt tillstånd, att hitta sin drivkraft, sin intention.

Bli din egen lyckas smed

Mandat att förändra eller åtminstone skapa förutsättningar för lyckad förändring, vem har det? Är det ledningsgruppen, cheferna, ägarna, medarbetarna, kunderna eller konsumenterna som sitter på det mandatet? Är det politiker och andra makthavare? Nej, det är du. Bara du.

En Change Agent kan aldrig förändra andra människor eller andra människors beteende. Förändring och utveckling kommer enbart till stånd genom förändring av sitt eget beteende. Ny information, nya insikter, nya värderingar kan få den enskilde individen att bryta ett mönster som inte gynnar den egna utvecklingen eller inte bidrar till en positiv förändring i livet. Ny förståelse kan, till synes helt automatiskt, skapa nya beteenden – och därigenom nya möjligheter.

Tänk dig ett läkarbesked.

Hur skulle det vara för dig om en läkare berättar för dig att en omfattande förändring krävs för att du ska kunna fortsätta leva. Antagligen får du genom detta besked information som omedelbart ger dig en ny och viktig intention – Liv. Du vill leva.

När du kliver ut genom dörren på mottagningen är chansen stor att du genast förändrar allt som rör din hälsa för att uppfylla den nya intentionen. Du kanske börjar ett hälsosamt leverne genom att sluta röka, börja motionera och lägga om kosten – allt som krävs som leder i rätt riktning mot ett friskt och levande liv. En oerhört snabb och förvånansvärt enkel förändring för dig, men som för många upplevs som omöjlig att genomföra utan en mycket stark drivkraft eller övertygelse.

Förändringskraft

All förändring börjar med dig – eller med mig. Förändring är lätt att åstadkomma när övertygelse finns hos var och en av oss. När du eller jag tycker något är särskilt viktigt kan vi snabbt justera det som behövs för att uppnå det vi brinner för. När övertygelse endast finns hos ett fåtal, säg en ledningsgrupp eller ägare med egen agenda, kan förändring ta lång tid och vara näst intill omöjlig att lyckas genomföra.

En Change Agent bidrar till förändring och utveckling genom att:

  • förstå att alla förehavanden mellan människor, medvetna som omedvetna, är kommunikation
  • tillgängliggöra ny information genom kall data och varm relationell data
  • identifiera viktiga gemensamma intentioner

Samt genom att justera de obalanser som krävs för att positiva gemensamma lärprocesser, samverkan och tillit ska kunna bli del av vardagligt, produktivt arbete. Först då finns potential för att förändringen ska kunna bli relevant och önskvärd för fler.

KÄLLOR:

Jorunn Sjøbakken och Truls Fleiner, pedagoger med flerdisciplinär utbildning och yrkeserfarenhet, har gjort ett utvecklingsarbete med systematisering och klassifikation av fackkunskap avseende kommunikations- och förändringsprocesser. Sjøbakken och Fleiner har därigenom utvecklat ett gemensamt och tvärdisciplinärt kunskapsområde – metadisciplinen Kommunikologi. Genom att tillgängliggöra en flexibel repertoar av nyckelredskap, istället för en repertoar av metoder, ges helt andra möjligheter i praxis att arbeta med förändrings- och utvecklingsprocesser. http://www.kommunikologi.no/kommunikologi.html

Nora Bateson, filmmakare, pedagog och ordförande i The International Bateson Institute: https://norabateson.wordpress.com/2018/02/06/digging-into-warm-data-the-warm-data-lab-and-certified-training/

Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Agency_(sociology)

Det som driver människan

Det som driver människan

Alla göromål från helvetet skymmer sikten för det som är viktigt!

All förändring, omvandling, omdaning börjar hos en enda person.

 

Effekterna av ett skifte i mindset, beteenden, förhållningssätt eller känslor har även effekt på annat och andra människor. Ibland på ett mycket kraftfullt sätt, andra gånger mindre omfattande. Kraften i en individs förändring är inte att underskattas, förutsatt att den bottnar just inuti personen ifråga.

Om vi tittar ur det större perspektivet, en verksamhet. Här finns ett antal individer som interagerar med varandra på olika sätt. Inom många verksamheter är omorganiseringar mer regel än undantag, vilket ställer krav på människors anpassningsförmåga. Förändringar som kommer utifrån ger inte sällan upphov till oro, bristande engagemang, frustration och dåligt mående om den inte är förankrad på individnivå. Vad innebär förändringen för mig? Vad förväntas och vad kan jag förvänta mig i min tur? Varför händer det här? Kan jag påverka min situation, och om inte, hur tänkte ni då?

Systemmänniskan
Jag har i likhet med många andra varit med i omdanande strukturella förändringar i arbetslivet där jag sågs som en spelbricka utan utrymme att ha någon annan åsikt än den som månglades ut. Att jag fick valet att anpassa mig eller gå ut genom dörren. Förändringsarbete kräver sina offer tycktes uppfattningen vara. Och då kan man fråga sig om det verkligen är fel på de som inte anpassar sig eller på de som gör det?

I ett system där människor tvingas till omvandlingar de själva inte valt uppstår kulturer och mentaliteter som inte gynnar arbetsklimatet eller produktionen. Människor som inte känner sig sedda eller bekräftade tenderar att leverera sämre resultat eftersom den inre drivkraften i förändringsarbetet som begärts inte har väckts. Omvandling på verksamhetsnivå går att genomföra utan att offra någon eller tappa styrfart i produktiviteten. Nyckeln kallas kommunikation och delaktighet.

Människans natur
Ur det lilla perspektivet då? Människan är till naturen anpassningsbar i förhållande till väldigt många saker. Hon kan acklimatisera sig i princip var som helst tack vare sin förmåga att söka överlevnad och fortlevnad. Vad skiljer då det naturliga drivet till anpassning från det dysfunktionella? Enkelt uttryckt kan man säga att allt som människan gör som går emot hennes sanna natur är icke fungerande, konstruerat av system eller av andra människor utifrån egna syften.

Det är inte alltid förändringen i sig som går emot vår natur, utan sättet på vilket den genomförs på som väcker kamp och motstånd. Utveckling för flertalet är beroende av sammanhållningen, därför är en individs positiva förändringsarbete också en vinst för den omgivning som stöttar. Förändringskraften vilar hos den enskilda människan, också i de stora sammanhangen. En människa som är medveten om sin egen kraft har möjlighet att påverka andra i lika riktning om hon lyckas väcka densamma inneboende i andra. Och kan då i princip genomföra vilka förändringar som helst, utan att kämpa med motstånd. Det ligger i människans natur att förstå, hantera och vilja känna meningsfullhet. Varför inte anamma det i alla våra angelägenheter?

Kylan har kommit. Värm ditt sinne med Bruce Springsteen´s Human Touch

Utväg ur ekorrhjulet

Utväg ur ekorrhjulet

Utväg ur ekorrhjulet
Konsten att lyckas med Agenda 2030.
Funkar för övrigt på vilket som helst komplext problem.

Här presenterar vi en lathund för dig som vill åstadkomma förändring och uppfyllnad av FN´s 17 Globala Hållbarhetsmål, Agenda 2030 – eller andra svåra nötter att knäcka…

  1. Logga ut
  2. Gå hem
  3. Stanna hemma
  4. Vila
  5. Reflektera enskilt
  6. Gå ut och träffa andra människor
  7. Umgås och samtala med dem
  8. Diskutera samhällsfrågor ur flera olika aspekter
  9. Dela tankar och erfarenheter med varandra
  10. Sätt dig in i andras perspektiv
  11. Reflektera tillsammans
  12. Lär av varandra
  13. Upplev ny förståelse
  14. Summera insikterna
  15. Formulera de verkligt viktiga frågorna och hitta gemensamma drivkrafter
  16. Reflektera igen
  17. Genomför nödvändig förändring.

Under vilo- eller reflektionstid passar det även bra att lyssna på Imagine, med John Lennon.

Människohandel

Människohandel

Alla göromål från helvetet skymmer sikten för det som är viktigt!

Den historia jag tänker berätta börjar hösten 2015, när konungariket Sverige fick oväntat besök av 163 000 människor och nationen stålade istället för att bjuda på kaffe.

Vid den tidpunkten började jag och några vänner på allvar fundera kring frågorna; flyktingar, migration och integration. Vi funderade på en tjänst som skulle effektivisera integrationsprocessen. Ganska snart, när vi vänt och vridit på utmaningen och lyft frågan några hack, kom vi fram till att arbete är nyckeln. Arbete.

Vi insåg att utmaningarna med de 163 000 flyktingarna skulle upplevas som en öm smekning jämfört med den stenhårda smocka som effekterna av pågående globalisering och klimatförändringar kommer att leverera. Tänk när miljoner Holländare, Britter och Danskar står med vatten till midjan och vill komma in via Öresundsbron.

Vi insåg också att effekterna av digitalisering, automatisering, artificiell intelligens, maskininlärning, robotisering och nästa generations 3D-skrivare kommer skapa kaos då miljoner människor ställs utan arbete. Och förra veckan började det hända på allvar, när Nordea aviserade att nu får 6 000 medarbetare lämna sina jobb på grund av exakt det – digitalisering och automatisering.

Sent på hösten 2015 föddes därför en idé om en tjänst som skulle hjälpa människor att komma i arbete. En helt anonym, neutral, transparent och öppen matchningstjänst för uppdragsgivare och uppdragstagare. Tanken var att sådana saker som kön, ålder, härkomst, namn, sexuell läggning, funktionshinder, hårfärg och utseende skulle vara utan betydelse. Det skulle vara en tjänst där matchningen baseras på uppdragsgivarnas och uppdragstagarnas gemensamma intentioner och en relativt enkel överenskommen ramsättning. Vi beslutade oss för att ta fram en pilot, men först skulle vi göra en ekologisk check.

Vi börjar granska verkligheten på 60- och 70-talet

På den tiden präglades vårt land fortfarande av Per Albin Hanssons ideal. Då speglades hela samhället av folkhemsdrömmar. Värderingar som solidaritet, jämlikhet, rättvisa och demokrati hade fortfarande en betydelse och samma innebörd för de flesta. Även för Arbetsförmedlingen (Af).

Eftersom hela samhället vilade på de gamla idealen är det inte konstigt att även Af adopterade värderingarna och gjorde dem till sina. Af´s uppdrag handlade då om att tillhandahålla medborgarservice. Af tog ett ansvar där man stod för stöd, hjälp och omställning till ett nytt jobb om någon blivit utan. Man hade även uppdraget att möta och matcha både uppdragsgivarnas och uppdragstagarnas behov.

På 80- och 90-talet förändrades samhällets värderingar

Nu gäller kvartalsekonomi, kortsiktighet, stuprörsmanagement och allmännyttan säljs ut till privata aktörer för en spottstyver. Solidaritet översätts till ”sköt dig själv och skit i andra”. Idealen från folkhemstiden är bara nostalgi och upplevs bäst om man åker ut till villakvarteren i Bromma.

Nutid

Arbetsförmedlingens uppdrag har förflyttats, en sällan skådad ramglidning har gjorts. Den nya tidens värderingar har fått fäste.
– Det som tidigare handlade om medborgarservice har resulterat i myndighetsutövning.
– Det som tidigare handlade om ansvar har resulterat i kontroll.
– Det som tidigare handlade om att matcha allas behov har resulterat i arbetsgivarnas behov.

Jag tror att precis detta är bakgrunden och förklaringen till den obalans som de flesta upplever när de tänker på Sveriges kanske viktigaste myndighet med 14 000 anställda och en årlig budget på 80 miljarder kronor. Politiska röster höjs nu för att skrota Af på grund av ineffektivitet och man vill överlåta ansvaret på privata aktörer.

Och nu vill jag vara tydlig: Det är ingen bra idé. Det är inte lösningen på problemet. Vi kan inte ha en stat som kapitulerar och ger upp. Våra gemensamma värderingar kring arbete, människor och deras förmågor sjunker till en än lägre nivå. Det kommer leda till en cynisk människosyn som inte passar för framtiden och till att staten legitimerar och subventionerar människohandel.

Det krävs något annat. Arbetsförmedlingen behöver ta en ny position, göra en kraftig förflyttning, stå för det goda exemplet och vara en motkraft till rigiditet och stagnation.

Lyssna på den evige Joakim Thåström, Miss Huddinge -72 

Den enes bröd – den andres död

Den enes bröd – den andres död

Hälsa för alla – mat som medicin

Under hösten har jag och mina kollegor omvandlat flera outforskade LI-kontakter till intressanta möten. Möten och samtal med spännande människor som kommer att påverka mig lång tid framöver.

 

Lite oväntat har samtalen kommit att handla om hälsa. Mat och Hälsa i kombination med Tech och Innovation. Samtalen har resulterat i funderingar och frågor som jag delar här.

Mat och hälsa

Hälsa verkar vara viktigt för många. Födoämnesintoleranser som visar sig som allergier, astma och depressioner gör det högaktuellt. Jag inser att mat och hälsa är ett komplext område. Vi människor påverkas högst individuellt av de livsmedel vi konsumerar. Det som fungerar bra för någon, kan fungera dåligt eller till och med vara livsfarligt för någon annan. Men vad skulle hända om vi verkligen fokuserade på matkonsumtion, individer och dess effekter?

Komplexiteten blir ännu större, ett så kallat ”wicked problem”, om vi funderar på vem som äger frågan om hälsa. Är det WHO, enskilda regeringar, livsmedelsproducenter, grossister, matvarubutiker, kommuner, skolor – eller är det sjukvården? Alla bär sin del av ansvaret och därmed är det ingen som tar det. Varför är det så?

Tänk om maten vi konsumerar istället bidrog till att göra oss människor friska. Tänk om maten vi äter kunde bota folksjukdomar. Tänk om maten till och med kunde utrota metabola, autoimmuna och psykiska besvär. Föreställ dig vilken ökad livskvalitet vi alla skulle få.

Data och teknologi

All evolution och innovation förutsätter tillgång till adekvat information. Men vilken data är relevant? Hur fångar vi upp den data som vi människor, saker och platser producerar?

Den data vi i regel använder för att skaffa information är statistisk kall data. Vi sätter vår tilltro till fragmenterade bitar av information, tagen ur sin kontext, isolerad ur sitt sammanhang och i avsaknad av sina relationer.

Hur skulle det vara om vi tillgängliggjorde en annan form av data, varm data, som kringgår begränsningarna med statistisk data genom att undersöka information i transkontextuella sammanhang? Hur skulle det se ut om vi studerade information i all sin komplexitet, med sina relationer intakta?

Tänk om vi kunde etablera en miljö, där vi hanterar komplexa frågor, fattar bättre beslut, tillåts vara pragmatiska, för att skapa värde tillsammans.

Vi behöver såklart både varm och kall data för att förstå förändringsprocesser. Genom att kombinera varm data med öppen data – den data som människor, saker och platser producerar – kan vi skapa helt nya Business Moments.

Den teknologiska spelplanen flyttas oavbrutet. AI, IoT, 3D-skrivare och robotisering är tillgängligt på ett helt annat sätt idag jämfört med för några år sedan. På vilket sätt kan ny teknologi göra skillnad för folkhälsan? Hur nyttjar vi artificiell intelligens, automatisering och maskininlärning för att främja hållbart liv?

Innovation

Kan det vara så att Life Science fortfarande är outforskad mark? Kan det vara så att finansieringen av innovation inom området är felriktad? Är det därför som innovationskraften och de avgörande samhällseffekterna uteblir? Hur vet vi vilka investeringar som behöver göras för att åstadkomma resultatgenombrott som leder till en bättre folkhälsa? Hur ska vi bedriva innovation inom mat och hälsa? Hur får vi ut mesta möjliga effekt av gjorda investeringar?

Kan det vara så att det krävs nya insikter, nya synsätt och systemisk förståelse för att hitta rätt prioriteringar och skapa förändringsmandat för att åstadkomma verklig samhällsnytta?

Tveklöst finns en enorm potential för innovation som säkerställer näringsrik och giftfri mat. Tänk vilken innovationskraft som skulle uppstå när all energi samlas och riktas mot ett och samma håll. Vilken härlig miljö för testbäddar och innovation. Tänk vilka resultatgenombrott som skulle åstadkommas. Fatta – vilken game changer!

Amadou och Mariam med Sénégal Fast-Food passar bra att lyssna på.