Business Model Innovation

Business Model Innovation, affärsmodellsinnovation
The Cat on Big, fat and lazy

Revitalisera en trött verksamhet

Många anser att den fjärde industriella revolutionen – den uppkopplade världen – är den tid då ALLT kommer att vara sammanlänkat: människor, saker och platser. Det är också den tid som kommer att innebära hög grad av automatisering, robotisering och artificiell intelligens. Effekterna av paradigmskiftet kommer att bli omfattande, troligen inom mängder av områden. En effekt är att det öppnar upp för nya affärsmodeller.

Affärsmodellsinnovation, att identifiera nya affärer och skapa nya intäktsströmmar, behövs inom alla branscher. Det är ingen tillfällighet att just transport- film- och musikindustrin tidigt utmanades av nya affärsmodeller. Dessa tre branschers affärsmodeller var obsoleta – förlegade. Ett nytt utrymme uppstod. Det utrymmet utnyttjade exempelvis Über, Netflix och Spotify.

Business Model Innovation är det arbetssätt vi använder för att revitalisera en trött verksamhet. Vi identifierar nya värden och nya intäktsströmmar till våra uppdragsgivares befintliga värdekedja.

Twins in goggles

Foto: Michael Fridholm

Förskolor bedrivs i regel som skattesubventionerad verksamhet och barn är kostnadsbärare. Här finns det en outnyttjad potential.

Hur skulle det se ut om förskolan där du lämnar dina barn också handtvättar och vaxar din bil samtidigt som du arbetar? Skulle du som stressad småbarnsförälder se det som ett mervärde och en möjlighet att slå ihop två nödvändiga vardagstjänster.

Hur skulle det se ut om vi använde befintliga resurser på ett annat sätt? Samtidigt som barnen får möjlighet att vara utomhus och plaska med vatten, kan de tjäna en extra slant till verksamheten.

När du som förälder kommer till förskolan på eftermiddagen, hämtar du ut en skitig och glad unge samt en skinande ren bil. Nya intäktsströmmar exponeras och nya affärsmodeller möjliggörs. Skulle man kunna förena nytta med nöje?

Affärsmodellsinnovation. Hur skulle det se ut om mjölk är giftigt?

Foto: Christina Skoglund

Svensk mjölk är något av det svenskaste som finns. Gott, nyttigt och billigt. Trots det har mjölkdrickandet minskat under många års tid.

Svensk mjölk är något av det svenskaste som finns. Gott, nyttigt och billigt. Trots det har mjölkdrickandet minskat under många års tid.

Tänk på ett glas kall mjölk och nybakade kanelbullar. Det väcker säkert trevliga barndomsminnen hos de flesta. Mjölklobbyn har i decennier framhållit mjölkens positiva hälsoegenskaper. Mjölk berikar oss med bland annat kalcium, B- och D-vitamin.

En liter svensk mjölk kostar bara hälften så mycket som en liter läsk. Detta kan tyckas ofattbart, med tanke på att läsk endast innehåller kolsyrat vatten, socker och färgämnen. Mjölk däremot är en ren naturprodukt. Eller naturens egna sportdryck, som en av de stora livsmedelsjättarna i branschen framhåller.

Sverige har sedan lång tid tillbaka i stort sett varit självförsörjande på mjölk. Och vi har av olika skäl vurmat för de svenska hjältarna – bönderna. De som går upp i ottan och mockar och mjölkar. Och för sitt slit får de endast en liten ersättning per liter.

 

Hur skulle det se ut om det visade sig att mjölken vi dricker inte är nyttig för oss människor? Tänk om mjölken är hälsovådlig? Eller till och med giftig?

I kölvattnet av laktosintolerans, veganpropaganda och hälsotrender finns det otaliga exempel på att mjölk inte alls är så nyttigt som man skulle kunna tro. Det pratas till exempel om det vita giftet. Mjölkproteinet kasein räknas dit, tillsammans med gluten från spannmål samt socker. Socker har ju sedan länge utpekats som en stor hälsobov, så det är nog ingen nyhet för någon. Nya rön har visat att kasein ger konsekvenser på måendet och ytterst på våra beteenden. Somliga menar att mjölk är beroendeframkallande och kan ge upphov till aggression.

Om detta är fallet – vad händer då med den svenska mjölken? Vad händer med de svenska bönderna och bolagen som producerar mjölk, ost och grädde?

Forskare vid USA:s jordbruksdepartement har tagit fram ett nytt material baserat på mjölkproteinet kasein. Materialet är tunt och transparent, ungefär som plast men 500 gånger bättre på att hålla ute syre. Kasein är med andra ord perfekt att förpacka exempelvis annan mat i. Bättre än plast som baseras på råolja. Själva förpackningen är alltså helt naturlig. Denna upptäckt skapar mängder av möjligheter.

Hur skulle det se ut om de svenska bönderna och mejeriföretagen skiftar fokus? Slutar med att titta på pekfingret och istället tittar åt vilket håll pekfingret pekar. Mjölkproducenterna står inför en perfekt storm. Samtidigt som trenden går mot att dricka mindre mjölk finns det en potential att ge sig in i förpackningsindustrin.

Frågan är om de gör det?