Strategisk Kommunikation

Allt är kommunikation

Kunden har aldrig fel

Vi väljer att se Strategisk Kommunikation som ett samlingsbegrepp för all extern kommunikation. Det är kontraproduktivt att arbeta utifrån tanken att marknadsföring, försäljning, PR med mera skulle vara skilda discipliner.

Strategin, och de aktiviteter som blir utkomsten av den, bör ses utifrån samma kontext för att skapa momentum och viktig flexibilitet. Det vi idag benämner som olika discipliner ser vi istället som val av aktiviteter i olika kanaler, varianter på olika uttryck av budskap.

Innovation och ny teknologi skapar nya behov, nya beteenden och nya förväntningar hos oss konsumenter och medborgare. Vi kommer alla att kräva ett helt nytt bemötande från företag och myndigheter. Inte minst med avseende på öppettider, hur köp och returer av köp hanteras, hur distribution av varor och tjänster hanteras. Varumärket utsätts för ständiga tester på hur förväntningarna möts.

Utmaningen med att möta alla dessa nya behov, beteenden och förväntningar kommer sannolikt att kräva sin tribut. Kunder kommer inte att be oss artigt om en anpassning till de nya villkoren. De kommer att kräva det. Och om verksamheten inte lyckas är den uträknad. (Se även Business Moment Innovation).

Strategisk Kommunikation är en fundamental del av vårt erbjudande för att stimulera försäljning, marknadsföring och nästa generations användarupplevelser. Att möta människor med relevant kommunikation, innehåll och konversation – i relevanta sammanhang i tid och rum – kommer vara avgörande för att bli vald som varumärke även i framtiden.

Hur skulle det se ut om internet vore gratis för alla

Foto: Mathilda Skoglund

De klyftor som uppstår mellan dem som har och inte har tillgång till internet kommer att vara nuvarande generations största klassfälla. Trots det betalar vi alla grindslantar till dagens telekombolag för att nyttja den virtuella infrastrukturen.

Sverige är en nation som målmedvetet och framgångsrikt byggt infrastruktur sedan 1500-talet. Tidigt lanserades skattesystem, banksystem, postsystem och vägnät. Något senare infördes utbildningssystem, energiförsörjning, vatten och avlopp, telefoni samt Radio och TV.

Statens syfte var att förse samhället och dess medborgare med nödvändig och likvärdig service. Servicen var demokratisk, lika för alla och finansierades i de flesta fall med skattsedeln.

 

Det fanns alltså en tid när all infrastruktur ägdes och förvaltades av staten och statens institutioner. Staten ansåg att infrastrukturen var så viktig för samhällets utvecklig att den inte kunde överlåtas och utföras av någon annan aktör än staten själv.  ”- Hur skulle det se ut om vem som helst placerade ut en vägbom och avkrävde grindslant? Det skulle leda till anarki.”

Avregleringar har över tid radikalt förändrat den bilden. Vi har fått vänja oss vid en mängd aktörer som konkurrerar om vår gunst, för att exempelvis få sälja el från olika energibolag.

Detsamma gäller telekommunikationsbolagen. Kommunikation och möjligheten att söka och dela kunskap och information är en mänsklig rättighet. För inte så länge sedan, så sent som 1993, hade alla medborgare likvärdig rätt till telefon med tillhörande uppkoppling. Det statliga Televerket tillhandahöll installation, telefonjack och till och med en telefon, till alla och envar, i såväl slott som koja, i stad som glesbygd.

Frågan är om det har blivit bättre? Är det fortfarande demokratiskt? Har servicen blivit snabbare, enklare och billigare för oss konsumenter? Det kan diskuteras. Kan det vara så att cirkeln slutits? Är telekombolagens tid uträknad? Kan det vara så att den logiska följden av det pågående paradigmet gör att medborgarna har en låg acceptans för att betala för en mänsklig rättighet – annat än på skattsedeln.

Och hur skulle det se ut om internet var gratis för alla?