Framtidens arbete – vad är det?

Den industriella revolutionen har präglat oss människor djupt. Speciellt vår syn på arbete men även vår syn på oss själva som människor.

Maskinen – som timme in och timme ut, dag som natt och med en aldrig tidigare skådad effektivitet kunde ersätta den mänskliga resursen av senor och muskler – var guds gåva till mänskligheten.

Fördelen med maskiner är att de är pålitliga och driftsäkra. Maskiner producerar saker i jämn takt, utan avbrott och med samma förutsägbara kvantitet och kvalitet. Människan är svag. Maskinen är stark. När en maskin går sönder byter vi bara ut några delar. Sedan fungerar den igen. Kan det vara orsaken till att vi människor under så lång tid försökt efterlikna maskiner? Vi har kopierat och nästan blivit som maskiner. Det kan flera som jag möter intyga. Kanske är det en av anledningarna till att så många människor kör kullagren så torra att den mänskliga motorn skär sig och vi gör oss själva uttjänta. Samtidigt försöker vi nu göra maskiner mer mänskliga. Är inte det fascinerande? Kommer det att innebära att synen på arbete kommer att förändras i framtiden? Jag tror det.

Men vad är egentligen arbete?
Enligt Wikipedia är arbete en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde. Där den mänskliga resursen för att utföra arbete kallas arbetskraft. Som alla vet finns det en marknad för arbete, Arbetsmarknaden, där köpare och säljare kan sluta avtal. Arbetsmarknaden regleras av arbetsmarknadens parter, det vill säga företrädare för köpare och säljare, som bland annat ska underlätta prissättningen på arbete. Arbete regleras alltså genom avtal mellan två parter. Där den ena parten förbinder sig att sälja sin förmåga till den andra parten mot ersättning. Jag vet ett annat ord för det. Men släpper det åtminstone för tillfället och går vidare.

Vi skiljer också mellan förvärvsarbete och obetalt arbete. Obetalt arbete är exempelvis ideellt arbete, hushållsarbete och studier. Vi värderar alltså inte de aktiviteter som människor utför ideellt som något viktigt. Hushållsarbete är inte heller viktigt. Studier ses kanske som en investering där man som student erhåller avkastning för sina studier senare i livet.

Hjärna vs Händer
Arbete är alltså göromål som på grund av dess vikt bedöms ha ett värde för ekosystemet. Det innebär att saker som vi gör men som inte bedöms ha ett så högt värde således inte får lika hög ersättning. Arbete värderas olika. Tunga, enformiga och riskfyllda arbeten värderas lägre. Sådana arbeten som kan göras av maskiner värderas lägre. Service till äldre och omsorg av barn värderas lågt. Arbeten som kräver lång utbildning och är komplexa värderas högre. Ett tag till.

Är det inte anmärkningsvärt att reflektion och eftertanke – det som är själva grogrunden för nya idéer, ny skaparkraft och innovation – får så lite utrymme. Trots att maskiner än så länge inte är särskilt bra på det? Att gå en promenad i parken eller att ta ett tidigt morgondopp borde värderas högre eftersom vi vet att återhämtning är viktigt för att kunna fortsätta producera.

Vi står inför en mängd olika skiften
Att vi står inför ett teknologiskifte är känt för de flesta. Däremot känner vi ännu inte till omfattningen och effekterna av automatisering, digitalisering, robotisering och artificiell intelligens. Globalisering och urbanisering är ytterligare skiften vi behöver vänja oss vid. Detsamma gäller migration. Vi har nyligen tagit emot 163.000 människor. Första generationens nysvenskar har ofta svårt att komma i arbete. Kulturella skillnader och det nya språket kan vara en tröskel. Inneboende trögheter i mottagande-landet är andra hinder.

Arbetsmarknaden präglas av flertalet obalanser. Uppdragsgivare sitter i framsätet och dikterar villkoren, uppdragstagare sitter i baksätet och försöker möta villkoren. Det behöver vi göra något åt. Det är dags att göra arbetsmarknaden jämlik. Diskriminering på grund av förutfattade meningar – rörande exempelvis kön, ålder, hudfärg, sexuell läggning, funktionsnedsättning, namn, religion, härkomst, utbildning och utseende – är omodernt och ren kapitalförstöring.

HR- och rekryteringsbranschen vittnar om att CV:t är obsolet. En övertro på olika former av personlighetstester verkar ha övertagit CV:t´s forna plats. Personlighetstester har inbyggda viktningar och värderingar som cementerar ett föråldrat, linjärt mindset. Därför behöver morgondagens arbetsmarknad och matchningen mellan uppdragstagare och uppdragsgivare se annorlunda ut.

Varm data
Den industriella revolutionens föråldrade syn på arbete och synen på människors förmågor måste uppdateras. Och det är ett område och ett arbete som vi på Let The Cat Out har påbörjat och kommer att undersöka närmare. Den 19 juni ska vi genomföra ett Warm Data Lab med rubriken ”Future of Work” under ledning av Nora Bateson. (Här hittar du mer om Nora: Noras Blogg och The International Bateson Institute).

Syftet med detta Warm Data Lab är att identifiera relevant kvalitativ information som har påverkan på frågeställningen ”Future of work”. Resultatet är samhällsnytta och tänkt att användas som en del av ett innovationsprojekt i egen regi.

Det är nästan sommar. Gräsklipparen sköter sig själv nuförtiden. Varför inte lyssna på The Man Machine med Kraftwerk?

0 kommentarer